Idag börjar en ny arbetsvecka, den sista i Årstabutiken. På sätt och vis är jag mentalt redan på väg till den nya butiken, men den här sista veckan i Årsta ska jag göra mina allra godaste praliner och tacka alla i Årsta på något sätt. Jag ska bara klura ut hur. Jag tänker på alla fantastiska vänner som jag fått där, stammisar, nya och återkommande kunder. Roligt är att det fortfarande är kunder som är häpen över att jag öppnade för snart 3 år sedan. Då är det trist att säga att jag ska flytta. En del kommer att följa med. Andra tackar för sig. Som livet självt. Människor kommer och går. Några stannar kvar. Nya kommer till. Fredriksdal täcker ett nytt stort bostadsområde och det kommer färdigställas 5000 arbetsplatser de närmaste månaderna.

Med bygget händer det ingenting. Känns det som. Jag antar att det kommer bli som en ketchup-effekt. På en given signal kommer banken att slutföra våra affärer inför flytten, Skanska kommer att kontakta mig för en garantibesiktning och arkitekten kommer att kunna visa ett planförslag. Men just nu, tisdag 18 oktober är det som om allt avstannat. Det händer inget. Jag går förbi lokalen och ser att det är lika mycket byggpryttlar där som det var för en vecka sedan. Inflyttningsdatum är preliminärt 1 november. Det kan lika gärna bli försenat. Det är frustrerande.

Men nu ska jag iväg till jobbet. Väl där kommer jag inte bry mig om byggen eller annat. Då är det bara praliner som gäller. Och det är gör ju inte ont precis.